1a Camiguin, Philippines. Photo: Bo E Rosén, Resekoll.se

Filippinernas naturkatastrofer är inte bara tyfoner

Tyfonen Haiyan slog till med full kraft i Sydostasien mot Filippinerna i november 2013. Men inte bara tyfoner ödelägger det filippinska samhället och orsakar enorma lidanden för invånarna. Bo E Rosén rapporterar från ett puttrande och fräsande ö-rike.

Filippinerna består av över 7000 öar och är en del av den så kallade ”Eldringen”, en kedja av vulkaner och förkastningslinjer som omger Stilla havet där 90 procent av världens jordbävningar inträffar varje år.

I Filippinerna finns 18 aktiva vulkaner. Jordskred och mindre jordbävningar är mycket vanligt.

Före 1991 hade vulkanen Pinatubo på ön Luzon slumrat i 500 år, men i juni 1991 kom ett av de kraftigaste utbrotten i modern tid. Glödhet lava sprutade ur vulkanen, byar och mindre städer begravdes under den nedfallande heta askan. Tiotusentals människor flydde de giftiga gaserna och jordskreden som följde.

1b Camiguin, Philippines. Photo: Bo E Rosén, Resekoll.se

År 1871 skakades ön Camiguin i Filippinerna av ett kraftigt vulkanutbrott.
På vulkanen Hibok-Hiboks ena sida (till vänster på bilden) hade en stor spricka öppnats och från det gapande hålet flödade glödhet lava ut. Ur Hibok-Hibok – som fortfarande är en aktiv vulkan och källa till fler mindre vulkaner på ön – föddes för snart 150 år sedan ”Old vulcan” den sjunde vulkanen på Camiguin.

Trots allt är områden i världen med stor seismisk aktivitet inte alltid av ondo. Filippinerna är en av världens stora producenter av geotermisk elektricitet genererad av värmen från jordens inre.

Inom en radie av tre kilometer brändes odlingar, bostäder, djur och människor ihjäl av hettan. Utbrottet orsakade flera jordbävningar och jordskred som bland annat raserade flera kyrkor och fick en hel kyrkogård att sjunka ned i havet.

På den päronformade ön Camiguin i den före detta spanska kolonin Filippinerna blev förödelsen stor under vulkanutbrottet 1871. Från en spricka i Hibok-Hibok slungade gaser upp kaskader av glödande lava och aska i luften och bildade ett askmoln som förvandlade dag till natt. Den heta lavan begravde odlingar och hus. Djur och människor brändes ihjäl.

2-Camiguin, Philippines. Photo: Bo E Rosén, Resekoll.se
Här håller man ett öga på vulkanaktiviteterna på Camiguin. Det finns personal och intressant information.

 

Old vulcan
Ur Hibok-Hibok föddes en ny vulkan – ett 450 meter högt berg av lava som invånarna idag kallar för ”Old vulcan”, inte långt från byn Bonbon och den första spanska kolonin från 1622.

3a-Camiguin, Philippines. Photo: Bo E Rosén, Resekoll.se
För att markera kyrkogården har ett stort kors placerats på platsen. Mot en liten avgift kan man dyka eller paddla ut till korset.

 

Rörelserna i marken orsakade ett jordskred som fick den spanskkatolska kyrkan från 1620-talet i Bonbon att rasa samman, och kyrkogården att glida ned i havet. Ett par kilometer söder ut ödelade en jordbävning staden Catarman. Askmoln vällde ut ur vulkanen och begravde bondbyar och odlingar. Utbrottet varade i en vecka. Och från sprickan i Hibok-Hibok fortsatte det att ångpuffa och småmullra i fyra år.

Camiguin, Philippines. Photo: Bo E Rosén, Resekoll.se
I mitten av 1970-talet var toppen på många gravstenar fortfarande synliga vid lågt vatten. Numera är kyrkogården ständigt under vatten och är en intressant plats för dykintresserade turister.

 

Hibok-Hibok
Förutom vulkanutbrottet 1871 har Hibok-Hibok haft ytterligare tre utbrott. Det första registrerades 1827, som följdes av ett utbrott 1862. Det senaste utbrottet kom 1948 och varade fram till 1953. Förutom jordbävningar och explosioner, skapades en så kallad lahar, en vulkanisk slamström som letade sig ned för vulkansluttningen och begravde hus och ödelade ett markområde om cirka åtta kvadratkilometer. En laharström har ungefär samma konsistens som nyblandad cement. Men när den stannar upp, stelnar den och blir hård som gjuten betong.

Från Hibok-Hibok välde het lava ut och dödade 500 människor i utkanten av öns huvudstad Mambajao. Många människor tvingades fly de enorma askmoln som välde ut ur vulkanen och bosätta sig på andra öar.

Camiguin, Philippines. Photo: Bo E Rosén, Resekoll.se
Ruinerna av den Spanska kyrkan från 1620-talet i byn Bonbon.

 

Geotermiska kraftverk
Trots allt är områden i världen med stor seismisk aktivitet inte alltid av ondo. Filippinerna är en av världens stora producenter av geotermisk elektricitet genererad av värmen från jordens inre. I länder på platser med vulkanisk aktivitet – bland annat Filippinerna, Japan, Island och USA – utnyttjar man den höga temperatur som bildas i jordskorpan tusentals meter under marken.

Camiguin, Philippines. Photo: Bo E Rosén, Resekoll.se
Geotermisk elektricitet. Vilken sladd sa dom nu att det var ström i??

 

Värmeenergin lagras i underjordiska depåer med heta berglager, fyllda med vatten och ånga. Det är ungefär som en stor tryckkokare. Genom borrhål till dessa hålrum leds ångan upp till marknivån och driver turbiner och generatorer som producerar elektriciteten.

Camiguin
Camiguin med huvudstaden Mambajao har idag ungefär 100 000 invånare och är en av de minsta ö-provinserna i Filippinerna. Ön tillhör landsdelen Mindanao. Huvudnäring är fiske, jordbruk, kokos, ris, frukt, grönsaker och turism. Besöker du ön och tycker om bubbligt vatten (sodavatten) ska du besöka staden Catarman. Där kan du bada i det kittlande bubblande vattnet från Hibok-Hibok. Det finns också sex heta källor på ön att bada i om man känner sig frusen.

Den som vill kan bestiga Old Vulcan, men vill man klättra upp på Hibok Hibok krävs det specialtillstånd. Båda vandringarna kräver mycket god kondition i den 35-gradiga värmen.

Det småputtrar och mullrar lite varstans i ö-nationen Filippinerna. Av de drygt 50 vulkanerna i landet är 18 fortfarande aktiva.

Bo E. Rosén (Text och foto)

Fotnot:
Jordens litosfärplattor utgörs av kontinentalplattor och havsbottenplattor. De sitter ihop som ett stort pussel och är i ständig rörelse. Då två plattor glider ifrån varandra kan glödhet magma (smält berg) tränga upp och då bildas ett vulkanutbrott. Sker detta på havsbotten kan magman bilda en ny Ö.
När ett vulkanutbrott inträffar blir det också ofta jordbävningar och jordskred. Det orsakas av att friktion frigörs från litosfärplattorna när de kolliderar med varandra, (kollisionszoner). Filippinerna och Japan är just sådana områden.