Går det att tänka på [simpletag]Ungern[/simpletag]s näst största stad, Debrecen, utan att tänka på Debrecinerkorv? Det är åtminstone det första jag kommer att tänka på. Men lite annat finns det allt i de här trakterna. Staden ligger i de östra delarna av landet på den pannoniska stäppen ungefär 35 km från den Rumänska gränsen, och har drygt 204 000 invånare. Stäppen täcker mer än halva Ungern.

Eftersom det öppna landskapet inte ger något skydd mot invasioner har staden haft sin beskärda del av sådant. Bland annat av dagens ungrare och år 35 f.Kr av kejsar Augustus. [simpletag]Debrecen[/simpletag] har varit huvudstad några gånger och är sedan mitten av 1800-talet en viktig järnvägsknut – landets första ånglok tuffade fram här.

Strax utanför staden kämpade Ungern med Tyskland mot Ryssland oktober 1944 och vid krigets slut var staden nästan helt förstörd. Det ledde till en lång period av minskad befolkning och först i början av 1990-talet återgick staden till att vara Ungerns näst största. Miskolc hade då varit näst störst ett tag.

Sedan 1500-talet har Debrecen varit ett starkt fäste för Kalvinister och Storkyrkan används numera av dem. Det Kalvinistreformerade kollegiet (Református Collegium), som grundades 1538, är fortfarande en viktig och anrik skola. Blir det för mycket historia kan alltid de många kulturella aktiviteterna och äventyrsbadet hjälpa. 

Sovata är den nordligaste bosättningen i Sovidek, Saltlandet, där Corund- och Târnavafloderna flyter samman med Sovatafloden. Bland det som blir Praiddalens tall- och björkskogar finns saltsjöar som sedan 1860-talet gjort platsen känd som en kurort.

Vi är nu på en högplatå vid den del av Karpaternas västsida som kallas Gurghiubergen. Mest kända saltsjö här är Björnsjön och den uppstod genom geologiska aktiviteter precis på dagen den 27:e maj 1875. Andra saltsjöar i området har de lite finurliga namnen Nötsjön, Svarta sjön, Röda sjön och Ormsjön.

Flera bad är öppna året runt och på sommaren får de sällskap av trevliga små marknader. Kan en ormmarknad vara en av dem? Sovata är så litet att det gick från att vara by till stad så sent som år 1952. Dessutom gör staden lite tvärtom genom att bebos av 90% ungrare i ett land med 90% rumäner.

Man får passa sig lite när man badar för vattentemperaturen skiktar sig från att ner till en meters djup hålla behagliga 20 grader, till att under 1,5 meter överstiga 40 grader. Om vattnet någonstans är för varmt går det alltid att byta till ett helande gyttjebad. Vilken sorts bad som lockat hit sociteten eller vad det var som hände i maj 1875 får du dock lista ut själv när du flyter omkring.

En resa du sent kommer att glömma är om du börjar i Baia Mare i norra [simpletag]Rumänien [/simpletag]och åker söderut till Sovata. Landskapet är fullt av historia, borgar, kyrkor och vackra vyer.

Börjar du resan med att åka på småvägar mot Targu Lapus, som också ligger inom Maramuresområdet, kommer du att färdas på småvägar och till sist hamna i en pittoresk stad med runt 15 000 invånare. Här kommer levebrödet från jordbruk, skogsbruk, textilindustri, en begynnande turism samt mineralvattentillverkning.

Fortsätter du mot sydväst hamnar du i staden Dej som är hem för drygt 38 000 människor och ligger i kommunen Cluj. Här fann romarna mycket salt och senare bosatte sig Germanska Saxer i området. Stadens borg byggdes i början av 1200-talet och den blev snabbt användbar mot attackerade Tatarer. Här finns även en befäst reformerad kyrka från 1400-talet med viss gotisk arkitektur och ett fransiskanerkloster.

Åk sedan österut till Bistriţa (uttalas "Bistritsa"), som har 80 000 invånare och är huvudstad i kommunen Bistriţa-Năsăud. Här bodde Jonathan Harker, huvudpersonen i Bram Stokers Dracula, på hotellet Coroana de Aur, den Gyllene Kronan. När boken skrevs fanns inget sådant hotell i staden men nu finns det ett.

Staden har starka kopplingar till Germanska Saxare och eftersom den låg på en viktig medeltida handelsväg har den bland annat invaderats av Cumaner och Mongoler. Följden blev att staden skyddades av 18 försvarstorn och en befäst kyrka. Ett av dessa torn finns i stadsvapnet och där finns även, lite överaskande, en bild av en struts med en hästsko i näbben. Mitt i staden finns en nu nyrenoverad luthersk kyrka från 1400-talet, som förstås ursprungligen byggdes av Saxare. Bistrita var även hemstad åt Andrei Mureşan, som skrev den rumänska nationalsången.

Sista anhalten på vägen mot Sovata kan bli Reghin där Mureşfloden flyter samman med Gurghiufloden. Här finns ungefär 36 000 invånare och Reghin blev stad år 1926 när områdets Germaner och Ungrare slog sig samman. Det har dock funnits en bosättning här sedan åtminstonde början av 1200-talet. Den invaderades av både Mongoler, Tatarer och Cumaner men började ändå blomstra i slutet av 1200-talet och blev sedan även ett ganska viktigt religiöst fäste.
Kyrkan i den tyska delen av staden används numera av protestanter och har Transylvaniens äldsta inskriptioner på medeltida latin. Habsburgare och Ottomaner har också några gånger invaderat Reghin och den brann helt till grunden under revolutionsåret 1848. På 1930-talet bestod befolkningen av cirka 30 procent judar men i juni 1944 samlades de ihop och skickades till Auschwitz. Den judiska Sasregendynastin, som nu finns i USA, har sitt ursprung här. Och nu är det bara en liten bit kvar till de helande baden i Sovata. 

Resekoll.se fortsätter att guida dig genom Dakar-rallyt, som i år går i Rumänien och Ungern. Tidigare inlägg:

Dakar i Rumänien del 1: Baia Mare

Årets Dakar-Rally körs i Ungern och Rumänien

Rumänien – mer än bara Dracula 

Baia Mare – "stor gruva" – är en vackert belägen stad i en dal mellan tidigare vulkaniska berg. Här kränger sig floden Saşar fram på sin väg mot Donau och vi är bara några mil från Rumäniens nordvästra gräns mot Ukraina. Minst 137 000 invånare får här, av Igniş- och Gutâibergen, ett förhållandevis milt klimat.

[simpletag]Skidåkning[/simpletag] är också alltid nära. Bland annat i form av [simpletag]Rumänien[/simpletag]s ryktesvis svåraste backe Mogoşa, eller vid Bors som ligger vid ett spa! Traktens högsta topp är den 2 303 meter höga Pietrosu. Gruvnäringen är viktig här och den som tvivlar på detfår snart veta att Rumäniens högsta skorsten (351,5 meter) finns i Baia Mare och att den hör till en koppargruva. Skorstenen är tredje högst i Europa.

Naturreservat är det också gott om. Bland annat Creasta Cocoşului, Cheile Tătărului och Lacul Albastru. Eller varför inte titta på Puzdrele eller Gailor som är två 40 meter höga vattenfall? Den som vill se en vacker stad i snabb omvandling bör kvicka sig till Baia Mare för ett stort motorvägsbygge hotar snart idyllen. Om inte annat kan man lägga sig i ett närbeläget spa och där fundera på varför både de gamla romarna och senare tyskarna kallar staden för "kvinnornas flod". Eller varför Stan Patras skapelse Saptana kallas ‘den lyckliga kyrkogården’.