Karin Wallén, redaktör på resemagasinet Vagabond, har skrivit en krönika under ”Karins Värld” som heter ”Varning för världen” som är ett kritiskt svar på boken ”Travel Safe – din guide till en säkrare resa” som Europeiska försäkringar och Scandinavian Special Projects gett ut.
Jag borde ha blivit drogad, rånad och lämnad lemlästad i någon mörk gränd. Men istället sitter jag här med ännu en historia att minnas.
Med all uppmärksamhet alla världens risker får i media så vill vi gärna pusha för hennes krönika för att balansera det hela lite, lite, lite. Du hittar den hos Vagabond i Karins Värld.
Resekoll.se är tillbaka med nya krafter i det nya året. Efter ett långt och välbehövt jullov (och en lika lång databaskrasch) är det åter dags att hålla koll på nya restrender. 2009 kommer att bli ett speciellt år för de flesta branscher, men just resebranschen är förstås extra konjukturkänslig.
Sånt här gör mig galen. Under resan till Prag i helgen hade vi fått en presentkort-voucher för två hotellnätter på Radisson SAS. Inga problem med incheckningen, men de vill ändå låna ett kort bara för säkerhets skull. Fint så, vi ska inte betala för rummet, och planerar inte heller att skriva upp hotellporr eller öl för 50 spänn burken på vårt hotellrum.
Fredagen går, och på lördagen är vi ute i Pragnatten och svirar. Vi ska bara ta ut pengar inför nästa stopp på barrundan, när uttaget nekas. Flera gånger. Vi går upp på hotellrummet för att kolla kontoutdrag, och försöker desperat ringa Nordeas kundtjänst (inte helt rationellt vid den tidpunkten kanske). Det enda uttaget vi inte kan minnas ha gjort är ett på 1600 kronor samma dag, 4000 korona. Vi funderar på om någon i de småsuspekta butikerna vi handlat i kanske har fulat oss, och det tar ganska lång tid av huvudbry innan vi ringer ner till receptionen istället för att spärra kortet.
"Ja, vi drar 4000 korona som deposition", säger receptionisten. Vi väljer att inte bråka, men vid utcheckningen nästa dag påpekar vi det högst olämpliga i att dra pengar utan att förvarna om det. Då säger den ena receptionisten det ofattbara: "Det är bara 4000 tjeckiska korona som dragits". Bara? Vem avgör det? Hon erbjuder oss att avbryta transaktionen och ger oss ett fjuttigt kvitto där det står -4000.
Vi tackar, tittar på varandra och försöker igen: "nästa gång kanske ni borde säga till innan ni gör så, eftersom det här var våra sista pengar som drogs, och vi var tvungna att gå hem tidigare igår kväll". Då gör den andra receptionisten det enda raka i den här situationen: hon tittar på oss med ett svagt leende i en sekund, rycker lite lätt på axlarna och fortsätter stirra ner på datorskärmen. "Jaha, okej, hejdå då?" mumlar vi och går förvirrat genom det så kallade femstjärniga hotellet, ut genom svängdörrarna till den tjeckiska kylan. Den är lika kall där ute.
Fotnot: Det är tisdag kväll, och kontot är fortfarande övertrasserat. Inga pengar är återförda.
Det är nästan alltid spännande att läsa dagstidningarna i Malaysia. Inte bara för att de flesta är statligt styrda och roliga att ”dechiffera”, men också för att det hela tiden händer märkliga saker i politiken. En av de senaste skandalerna handlar om att en av de högt uppsatta politikerna i regeringskoalitionen Barisan Nasionals största parti UMNO har uttalat sig rasistiskt om kineserna i landet (ca 30 procent av befolkningen). Han råkade säga någonting i stil med att kineserna bara är ”squatting” i Malaysia, och ska därmed inte förvänta sig någon jämlikhet.
Chardonnay eller en Merlot kanske? Vi snackar Frankrike, Italien, Chile, Austalien och…Kanada? Jo det faktiskt sant. Kanada har i stort sett samma klimat som vi har längst södra kusten mot storebror USA men lyckas faktiskt ha ett område som går under namnet "Wine Country". Gård efter gård med små lokala vinerier och mil efter mil med druvor var garanterat inte vad jag hade väntat mig när jag kom till Kanada.
New York är inte bara en pulserande storstad med ändlös shopping och rikt kulturliv. New York är även en stad med långa vita sandstränder. Så för den som stannar längre än en långhelg så är mitt tips att ta sig till vattnet. Perfekt för de där första dagarna av jetlag och för solbrännan som underlättar de korta shortsen under sommarens stekheta dagar.
TOKYO Jag minns lattens intåg på fikamarknaden. Revolution! Plötsligt blev allt lite mer exotiskt och jag och tjejkompisarna kändes oss mycket världsvana där vi satt på något coffeehouse i amerikansk stil och drack latte på glas och festade på morotsmuffins i megaformat så gott som varje håltimme.
GUATEMALA: Trängseln och stämningen är enorm varje torsdag och söndag när marknaden i den Guatemalanska staden Chichicastenango är i gång. Hit kommer alla och veckan avslutas med ett fyrverkeri som lägger en dimma över stadens centrum. Rester av smällare täcker sedan nästan helt marken. Där ligger tyvärr också oftast några överförfriskade ortsbor och tar igen sig. Det är svårt att trängas mer än vad man gör på den här mycket färggranna marknaden men det hjälper att man som svensk har man god utsikt över alla korta Guatemalaner. Ingen resa till Centralamerika blir komplett utan ett besök hit – men göm först plånboken så att ficktjuvarna inte tar den när du deltar i gemenskapen.
VAMA VECHE: Mellan den 14-16 augusti är det dags för den sjätte upplagan av Stufstockfestivalen i den lilla staden Vama Veche vid den rumänska svartahavskusten. Att stadens namn betyder "gammal gräns" får sin förklaring i att den ligger en kort promenad från Bulgarien. Hela sommaren fylls stadens strand av tält, bad, fester och mer eller mindre påklätt solande. Så har det varit länge. Under kommunisttiden var det dock främst lärare från universitetet i Cluj-Napoca som fick komma hit men nu är alla välkomna.
INDONESIEN Att ta sig från norra till södra Sumatra är ingen enkel sak. Indonesien är vida känt för sin förkastliga infrastruktur, men då och då hör man någon prata om den Sumatranska autostradan och de gör det med en sällsynt sorts skräck i ögonen.
